Om presentkort och om att få helt fel present.
Om virkade mössor, fula tröjor och dåligt krullade snören.
Om personer som det är omöjligt att ge något till.
Om saker vi längtar efter men aldrig får.
Ibland är det svårare än man tror att ge bort något. Ännu svårare kan det vara att ta emot. Att stå där och försöka se glad ut trots att presenten inte alls var det man önskat sig eller att ge bort något man helst av allt vill ha själv. Att ge och få presenter handlar både om relationer och vänskap, om värderingar och ekonomi, om avundsjuka och svartsjuka.
I Gunilla Heilborns föreställning Presenter guidar fyra självutnämnda presentexperter oss genom både praktiska frågeställningar och starka känslor: När ska jag ha på mig mössan jag fick av farmor? Hur blir jag bättre på att krulla snöret? Varför får jag aldrig en hund?
Presenter är en visuell föreställning fylld av text, dans och bilder, både rolig och lite sorglig. Och med ett tema som alla som någon gång gett eller fått en present kan känna igen sig i.
Sagt om föreställningen
“…en tydlig vink om de medvetna val som ger Regionteater väst en ledande roll i den kvalitativa och konstnärliga utvecklingen av dansen för barn- och ungdomspublik här i landet.”
/…/
“Alla ger och tar; text och dans blandas sömlöst och kul. Heilborn jobbar som vanligt i tätt samarbete med ensemblen. Lotta Karlsson har rollen som sanningssägare, pricksäkert ställer hon de krassaste frågorna.”
/…/
“Konkret och filosofiskt, med en och annan absurd knorr, vrider och vänder ‘Presenter’ på perspektiven av att ge och få.”
“Eftersom ämnet är välbekant kan alla känna igen sig. Det spänner mellan besvikelsen i att få en oönskad present, till svårigheten att fylla ett paket med rätt grej till någon annan. Mörkare än så blir inte manuset – ett kåseri som ändå drabbar med sin lekfullhet och ett antal charmiga scener. Tankeinnehållet tvingar sig på, men högst otvunget.”
“Hur kommer man på något som mottagaren inte önskat sig utan som i bästa fall ska bli en glad överraskning? En svårlöst fråga som ställs oändligt ofta. Och vad gör man om någon säger sig absolut inte vilja ha några presenter? Här avlöser förslagen varandra i rask takt av högst varierande slag.”
– Alba